All tid i världen & bråttom, bråttom

Precis så var det. Först så hade jag all tid i världen, jag strosade runt i terminal 5, åt mat, fingrade på div. skönhetsprodukter och läste en halv bok. Tre timmars väntan på nästa avgång utökades till fem på grund av ett försenat flyg. Och efter drygt fem timmars sömn och en arbetsdag var det dags att styra kosan hemåt igen, men taxin syntes inte till någonstans. Det visade sig att den nöjt sig med att hämta två personer från företaget, men de fick snällt vända och åka tillbaka för att hämta mig. De kändes som att det tog en evighet att avverka de knappt tio milen till flygplatsen, men tio minuter innan avgång var vi på plats. Vi hann, det gick vägen, vi kom med, men bråttom blev det, phu!

Nu något viktigare, idag fyller nämligen min mamma år. Det har vi firat ikväll ♥ Vi hade bl.a. ordnat en förstoring av hennes fyrbenta älskling :)

Vind i håret

Eftersom jag har en man som är lite lätt överenergisk och har svårt att luta sig tillbaka längre än ett par minuter hyrde vi en bil för att ta oss runt och se lite mer av Rhodos samtidigt som jag och W kunde ägna oss åt att just luta oss tillbaka :) Det här var lite av det vi såg.

Solgatan

Måste bara älska de minutiöst lagda stengatorna som fanns i Rhodos stad, trots att de inte var alltför sköna att gå på alla gånger :)

Är så sur för att jag för tredje gången i rad missade tennisen igår. Halsont och feber satte stopp för träning. Vet inte hur länge jag stod i duschen för att få lite värme i mig, trots att vårt badrum mer liknade en bastu och min hud en kräftas på grund av allt varmvatten jag spolade, var den ändå knottrig och jag frusen. Kurade ihop mig under två täcken likt katten på bilden ovan och somnade tidigt. I dag har det faktiskt känts bättre.

Utanför den gamla muren som omsluter Rhodos gamla stad möts man av ett turkosblått hav och lyfter man blicken skymtar Turkiet en bit bort. Och till just precis Turkiet har vi idag "skickat iväg" farfar för lite värme och vila:) Kanske blir det ett båttur till Rhodos för honom.

A bit blue

Känner mig allmänt trött av olika anledningar, det ska bli skönt att snart landa huvudet på kudden. Bara en arbetsdag kvar denna vecka och sedan kan vi se framemot en fin helg hoppas jag. Den inleds med middag tillsammans med de få kvinnliga arbetskollegor jag har:)

Bilder: Mitsis hotel, Rhodos

Under the lemon tree

Vätskepaus och kombinerad vila för trötta fötter i en innergård i Rhodos gamla stad.

En vecka på Rhodos var det ja, den kan i det stora hela sägas ha innehållit massor av mat, prat, glass, skratt, dryck, lek, värme, bad, vackra vyer och fina minnen.

Αντίο Grekland!

Så har vår vecka i Grekland, Rhodos passerat. Vi har haft det helt fantastiskt skönt men nu sitter vi trötta hemma i vår soffa igen. Efter ca tre timmars sömn var det uppstigning redan kl. 02:50 för avfärd mot flygplatsen och återresa till ett betydligt kallare Sverige.

...It would be so nice...

...if we took a holiday. Förutom familjen A följer detta med på resan. Den lilla högtalaren är perfekt att ha med om man vill spela lite skön musik på balkongen:)

Äta ute

I kväll äter jag middag med mina kollegor. Trevlig helg!

Bilder: Chinatown, Bangkok

Family ride

Denna familjs sätt att transportera sig är inte helt olikt det sätt vi tog oss fram på under vår vistelse i Laem Mae Phim. Vårt ekipage hade även en praktisk sidovagn med tak där både farfar och barnvagn fick plats. Jag kan lätt föreställa mig att vi såg ut lite som Jim Carrey och Jeff Daniels när de susar fram på en vespa i filmen Dum dummare:)

Working the beach

Crossing the street

Sky-high

Baren ändrar färg med jämna mellanrum.

-Sirocco, Lebua State Tower, The Dome, kärt barn har många namn, heter det. Om det är den bästa sky-baren låter jag vara osagt men den bjuder på en helt fantastisk panoramautsikt över Bangkok. Och den tillhör helt säkert en av de mest besökta inom sin kategori. Baren ligger på 64:e våningen, 250 meter upp.

Back to business

Lata dagar vid stranden i Cha-am.

Så är det dags för mig att börja arbeta igen, i morgon närmare bestämt. Det har hänt en hel del på min arbetsplats sedan jag gick på föräldraledighet så det tar nog ett tag att uppdatera sig i allt. Något förändrade arbetsuppgifter blir det också och det känns spännande. Det kommer att kännas konstigt åka iväg om morgnarna medan S och W är hemma.

Trygg famn

Efter ett bad är det skönt att krypa upp i en trygg famn, bli torkad och sedan sitta och mysa en stund.

W och farfar.

W badar så fort tillfälle ges, om det sedan är i havet, i en pol eller i ett badkar spelar ingen större roll för honom. Lyckan är total oavsett! Otaliga gånger har han krupit direkt till badkaret så fort han vaknat. Med tanke på det (och värmen) så har vi låtit honom bada åtminstone en gång om dagen under denna resa.

Tennis

Golfproffset Rory McIlroy (i vit t-shirt) var också på plats.

Vi inledde år 2012 med att gå på välgörenhetsmatch i tennis. Insamlade pengar gick till de provinser som drabbades av översvämningarna i norra Thailand förra året. Världsettan Caroline Wosniacki mötte världstrean Victoria Azarenka. Därefter spelade John Isner mot Thailands bästa spelare Paradorn Srichaphan. Vi hade tur att det var en molnig dag, annars hade det nog varit väl varmt att sitta på läktaren.

Hemma igen

Så många dagar som passerat, så mycket som vi har gjort och upplevt, ändå känns det som att det var i går som vi med minsta möjliga marginal lyckades komma med planet till Thailand. Nu är vi hemma i vårt hus och jag har sedan några timmar tillbaka kämpat emot viljan att gå och lägga mig:)

Det var mycket nära att vi skulle missa vårt flyg vid avresan från Arlanda, trots att vi var på flygplatsen i väldigt god tid innan avgång. Vi tittade i butikerna, åt lunch och pratade. När jag sedan gick för att köpa vin så tyckte jag mig höra vårt efternamn ropas ut i högtalarna men eftersom jag inte riktigt hörde allt och de dessutom sa en massa andra namn så tänkte jag inte mer på det utan gick tillbaka till vårt bord. Så efter ett tag hör jag klart och tydligt hur de ropar ut både mitt för- och efternamn. Vi sätter full fart och vid passkontrollen säger de att gaten är stängd men att vi kan passera för att se om någon ändå är kvar vid disken. Vi rusar vidare och där möts vi, av förklarliga skäl, av mycket sur personal som släpper förbi oss sist in på flygplanet, tack tack tack! Klantigt nog så hade vi tittat på avgångstiden på en gammal biljettutskrift, men denna gång gick det bra ändå :)

Vår älskade lilla smutsgris

Så här smutsig blir man när man kryper omkring på restauranggolv och i köpcentrum;)